 |
Bahamas Blog International
How the Rich Are Destroying the Earth
available in: (original) | | | | | | | | |
|
By Herve Kempf, Chelsea Green Publishing
There is an emergency. In less than a decade we will have to change course, but there are a few major obstacles blocking the way.
The following is reprinted from the new book How the Rich Are Destroying the Earth by Herve Kempf and published by Chelsea Green.
There is an emergency. In less than a decade we will have to change course -- assuming the collapse of the U.S. economy or the explosion of the Middle East does not impose a change through chaos. To confront the emergency, we must understand the objective: to achieve a sober society; to plot out the way there; to accomplish this transformation equitably, by first making those with the most carry the burden within and between societies; to take inspiration from collective values ascribed to here in France by our nation's motto: "Liberty, ecology, fraternity."
What are the main obstacles that block the way?
First of all, received wisdom -- prejudices really -- so loaded that they orient collective action without anyone really thinking about them. The most powerful of these preconceived ideas is the belief in growth as the sole means of resolving social problems. That position is powerfully defended even as it is contradicted by the facts. And it is always defended by putting ecology aside because the zealots know that growth is incapable of responding to the environmental issue.
The second of these ideas, less cocky although very broadly disseminated, proclaims that technological progress will resolve environmental problems. This idea is propagated because it allows people to hope we will be able to avoid any serious changes in our collective behaviors thanks to technological progress. The development of technology, or rather of certain technical channels to the detriment of others, reinforces the system and fosters solid profits.
The third piece of received wisdom is the inevitability of unemployment. This idea is closely linked to the two previous ideas. Unemployment has become a given, largely manufactured by capitalism to assure the docility of the populace and especially of the lowest level of workers. From a contrary position, the transfer of the oligarchy's wealth for the purpose of public services, a system of taxation that weighed more heavily on pollution and on capital than on employment, sustainable agricultural policies in the countries of the South, and research into energy efficiency are immense sources of employment.
A fourth commonly associates Europe and North America in a community of fortune. But their paths have diverged. Europe is still a standard-bearer for an ideal of universalism, the validity of which it demonstrates by its ability to unite -- despite problems -- very different states and cultures. Energy consumption, cultural values -- for example, the critical significance of food -- the rejection of the death penalty and torture, less pronounced inequality and the maintenance of an ideal of social justice, respect for international law, and support for the Kyoto Protocol on climate are some of the many traits that distinguish Europe from the United States.
Europe must be separated from the obese power and draw closer to the South, unless the United States shows it can really change.
The Oligarchy Could Be Divided
Then there are the forces at work.
The first, of course, is the power of the system itself. The failures that will occur will not in themselves be sufficient to undo the system, since, as we have seen, they could offer the pretext to promote an authoritarian system divested of any show of democracy.
The social movement has woken up, however, and may continue to gain power. But it alone will not be able to carry the day in the face of the rise of repression: it will be necessary for the middle classes and part of the oligarchy -- which is not monolithic -- to clearly take sides for public freedoms and the common good. The mass media constitute a central challenge. Today they support capitalism because of their own economic situation. They depend, for the most part, on advertising. That makes it difficult for them to plead for a reduction in consumption.
On top of that, the development of free papers that depend solely on advertising further increases the pressure on widely distributed paid newspapers, many of which have entered the stables of big industrial groups. It's not certain that the information possibilities generated by the Internet, although immense -- and for as long as these remain open -- will be adequate to counterbalance the weight of the mass media should it wholly become the voice of the oligarchy.
Nevertheless, not all journalists are totally enthralled yet, and they could be galvanized around the ideal of freedom.
The third, wobbly force is the left. Since its social-democratic component became its center of gravity, it has abandoned any ambition of transforming the world. The compromise with free-market liberalism has led the left to so totally adopt the values of free-market liberalism that it no longer dares -- except in the most cautious terms -- to deplore social inequality. On top of that, the left displays an almost cartoonish refusal to truly engross itself in environmental issues.
The left remains pickled in the idea of progress as it was conceived in the nineteenth century, still believes that science is produced the same way it was in the time of Albert Einstein, and intones the chant of economic growth without the slightest trace of critical thinking. Moreover, "social capitalism" rather than "social democracy" is undoubtedly the more apposite term.
Nonetheless, can the challenges of the twenty-first century be addressed by the currents of tradition other than the one that identified inequality as its primary motive for revolt?
This hiatus is at the heart of political life. The left will be reborn by uniting the causes of inequality and the environment -- or, unfit, it will disappear in the general disorder that will sweep it and everything else away. And yet, let us be optimistic. Optimistic, because there are ever more of us who understand -- unlike all the conservatives -- the historical novelty of the situation: we are living out a new, never-seen-before phase of the human species' history, the moment when, having conquered the Earth and reached its limits, humanity must rethink its relationship to nature, to space, to its destiny.
We are optimistic to the extent that awareness of the importance of the current stakes becomes pervasive, to the extent that the spirit of freedom and of solidarity is aroused. Since Seattle and the protests against the World Trade Organization in 1999, the pendulum has begun to swing in the other direction, toward a collective concern about the choices for the future, seeking cooperation rather than competition.
The somewhat successful, although still incomplete, battle in Europe against GMOs, the international community's continuance of the Kyoto Protocol in 2001 despite the United States' withdrawal, the refusal by the peoples of Europe to participate in the invasion of Iraq in 2003, and the general recognition of the urgency of climate-change challenge are signs that the wind of the future has begun to blow. Despite the scale of the challenges that await us, solutions are emerging and -- faced with the sinister prospects the oligarchs promote -- the desire to remake the world is being reborn.
alternet.org
November 22, 2008
Comment les riches détruisent la terre
Automatically translated into French thanks to WorldLingo
Par Herve Kempf, Édition verte de Chelsea
Il y a une urgence. En moins d'une décennie nous devrons changer le cours, mais il y a quelques obstacles principaux bloquant la manière.
Ce qui suit est réimprimé du nouveau livre Comment les riches détruisent la terre par Herve Kempf et édité par Chelsea Green.
Il y a une urgence. En moins d'une décennie nous devrons changer le cours -- assumer l'effondrement des États-Unis l'économie ou l'explosion de le Moyen-Orient n'impose pas un changement par le chaos. Pour confronter l'urgence, nous devons comprendre l'objectif : pour réaliser une société sobre ; pour tracer dehors la manière là ; pour accomplir cette transformation équitablement, en faisant d'abord à ceux avec plus le porter le fardeau à l'intérieur et entre des sociétés ; prendre l'inspiration des valeurs collectives a attribué à ici en France par la devise de notre nation : « Liberté, écologie, fraternité. »
Quelle est les obstacles principaux qui bloc la manière ?
Tout d'abord, sagesse reçue -- préjudices vraiment -- ainsi chargé qu'ils orientent l'action collective sans n'importe qui pensant vraiment à eux. Le plus puissant de ces idées préconçues est la croyance dans la croissance comme moyens uniques de résoudre des problèmes sociaux. Cette position est puissant défendue même pendant qu'elle est contredite par les faits. Et il est toujours défendu en mettant l'écologie de côté parce que les fanatiques savent que la croissance est incapable de répondre à la question environnementale.
La seconde de ces idées, moins suffisante bien que très largement disséminée, proclame que le progrès technologique résoudra des problèmes écologiques. Cette idée est propagée parce qu'elle permet à des personnes d'espérer que nous pourrons éviter tous les changements sérieux de notre grâce collective de comportements au progrès technologique. Le développement de la technologie, ou plutôt de certains canaux techniques au détriment de d'autres, renforce le système et stimule des bénéfices pleins.
Le troisième morceau de sagesse reçue est l'inévitabilité du chômage. Cette idée est étroitement liée aux deux idées précédentes. Le chômage est devenu donné, en grande partie construit par capitalisme pour assurer la docilité de la foule et particulièrement du niveau le plus bas des ouvriers. D'une position contraire, le transfert de la richesse de l'oligarchie afin des services publics, un système de l'imposition qui a pesé plus fortement sur la pollution et sur le capital que sur l'emploi, les politiques agricoles soutenables dans les pays des sud, et la recherche sur l'efficacité énergétique sont d'immenses sources d'emploi.
Un quart associe généralement l'Europe et l'Amérique du Nord dans une communauté de la fortune. Mais leurs chemins ont divergé. L'Europe est toujours un standard-porteur pour un idéal de l'universalisme, la validité dont elle démontre par sa capacité d'unir -- en dépit des problèmes -- états et cultures très différents. Consommation d'énergie, valeurs culturelles -- par exemple, la signification critique de la nourriture -- le rejet de la pénalité de mort et la torture, moins d'inégalité prononcée et l'entretien d'un idéal de la justice sociale, le respect pour le droit international, et le soutien du protocole de Kyoto relatif au climat sont certains des nombreux traits qui distinguent l'Europe des Etats-Unis.
L'Europe doit être séparée de la puissance et de l'aspiration obèses plus près des sud, à moins que les expositions des Etats-Unis qu'elle peut vraiment changer.
L'oligarchie a pu être divisée
Alors il y a les forces au travail.
Le premier, naturellement, est la puissance du système elle-même. Les échecs qui se produiront dans eux-mêmes ne seront pas suffisants pour défaire le système, puisque, comme nous avons vu, ils pourraient offrir le prétexte pour favoriser un système autoritaire privé de n'importe quelle exposition de démocratie.
Le mouvement social s'est réveillé, cependant, et peut continuer à gagner la puissance. Mais il seul ne pourra pas porter le jour face à l'élévation de répression : il sera nécessaire pour les classes moyennes et la partie de l'oligarchie -- ce qui n'est pas monolithique -- pour prendre clairement des côtés pour des libertés publiques et le bien commun. Les mass media constituent un défi central. Aujourd'hui ils soutiennent le capitalisme en raison de leur propre situation économique. Ils dépendent, pour la plupart, de la publicité. Ce le rend difficile pour qu'ils parlent en faveur d'une réduction de consommation.
Sur le ce, le développement des papiers libres qui dépendent seulement d'annoncer des accroissements plus ultérieurs la pression sur les journaux payés largement distribués, beaucoup dont sont entrés dans les écuries de grands groupes industriels. Il n'est pas certain que les possibilités de l'information produites par l'Internet, bien qu'immense -- et pour tant que ceux-ci restent ouverts -- soyez proportionné pour équilibrer le poids des mass media si il deviennent complètement la voix de l'oligarchie.
Néanmoins, non tous les journalistes sont totalement fascinés encore, et ils pourraient être galvanisés autour de l'idéal de la liberté.
Le tiers, force wobbly est la gauche. Depuis que son composant social-démocratique est devenu son centre de la gravité, il a abandonné n'importe quelle ambition de transformer le monde. Le compromis avec le libéralisme de marché libre a mené la gauche à adopter tellement totalement les valeurs du libéralisme de marché libre qu'elle n'ose plus -- excepté dans les limites les plus prudentes -- pour déplorer l'inégalité sociale. Sur celui, la gauche montre presque un refus de cartoonish pour se rédiger vraiment dans les questions environnementales.
Les restes gauches marinés dans l'idée du progrès car elle a été conçue au dix-neuvième siècle, croient toujours que la science est produite la même manière qu'elle avait lieu dans la période d'Albert Einstein, et entonnent le chant de la croissance économique sans plus légère trace de la pensée critique. D'ailleurs, « le capitalisme social » plutôt que « la démocratie sociale » est assurément la limite plus juste.
Néanmoins, les défis du vingt et unième siècle peuvent-ils être adressés par les courants de la tradition autre que celle qui a identifié l'inégalité en tant que son motif primaire pour la révolte ?
Ce hiatus est au coeur de la vie politique. La gauche sera rené en unissant les causes de l'inégalité et de l'environnement -- ou, incapable, elle disparaîtra dans le désordre général qui balayera elle et tout autrement loin. Mais, soyons optimistes. Optimiste, parce qu'il y a jamais plus de nous qui comprennent -- à la différence de tous conservateurs -- la nouveauté historique de la situation : nous vivons dehors un nouveau, jamais-voir-avant la phase de l'histoire des espèces humaines, le moment où, la conquête de la terre et atteinte ses limites, humanité doivent repenser son rapport avec la nature, à l'espace, à son destin.
Nous sommes optimistes dans la mesure où la conscience d'importance des enjeux courants devient dominante, dans la mesure où l'esprit de la liberté et de la solidarité est réveillé. Depuis Seattle et les protestations contre l'organisation de commerce mondial en 1999, le pendule a commencé à balancer dans l'autre direction, vers un souci collectif concernant les choix à l'avenir, cherchant la coopération plutôt que la concurrence.
Quelque peu les réussis, bien qu'encore inachevés, la bataille en Europe contre GMOs, la continuation de la communauté internationale du protocole de Kyoto en 2001 en dépit du retrait des Etats-Unis, le refus par les peuple de l'Europe À participer à l'invasion de l'Irak en 2003, et l'identification générale de l'urgence de climat-changent le défi sont des signes que le vent du futur a commencé à souffler. En dépit de la balance des défis qui nous attendent, les solutions émergent et -- confronté aux perspectives sinistres les oligarchs favorisent -- le désir de refaire le monde est rené.
alternet.org
22 novembre 2008
Cómo los ricos están destruyendo la tierra
Automatically translated into Spanish thanks to WorldLingo
Por Herve Kempf, El publicar verde de Chelsea
Hay una emergencia. En menos que una década tendremos que cambiar curso, pero hay algunos obstáculos importantes que bloquean la manera.
Lo que sigue se reimprime del libro nuevo Cómo los ricos están destruyendo la tierra por Herve Kempf y publicado por Chelsea Green.
Hay una emergencia. En menos que una década tendremos que cambiar curso -- si se asume que el derrumbamiento de los E.E.U.U. la economía o la explosión de el Oriente Medio no impone un cambio con caos. Para enfrentar la emergencia, debemos entender el objetivo: para alcanzar a una sociedad sobria; para trazar hacia fuera la manera allí; para lograr esta transformación equitativo, primero haciendo ésos con más el llevar la carga en y entre sociedades; tomar la inspiración de valores colectivos atribuyó a aquí en Francia por el lema de nuestra nación: “Libertad, ecología, fraternidad. ¿”
Cuáles son los obstáculos principales que bloque la manera?
Primero de todos, sabiduría recibida -- prejudicar realmente -- cargado tan que orientan la acción colectiva sin cualquier persona realmente que piensan de ellos. El más de gran alcance de estas ideas preconcebida es la creencia en crecimiento como los medios únicos de resolver problemas sociales. Que la posición de gran alcance le está defendida así como es contradicho por los hechos. Y es defendido siempre poniendo la ecología a un lado porque los defensores saben que el crecimiento es incapaz de responder a la edición ambiental.
El segundo de estas ideas, menos engreído aunque está diseminado muy ampliamente, proclama que el progreso tecnológico resolverá problemas ambientales. Se propaga esta idea porque permite que la gente espere poder evitar cualquier cambio serio en nuestros gracias colectivos de los comportamientos al progreso tecnológico. El desarrollo de la tecnología, o algo de ciertos canales técnicos al detrimento de otros, refuerza el sistema y fomenta beneficios sólidos.
El tercer pedazo de sabiduría recibida es la inevitabilidad del desempleo. Esta idea se liga de cerca a las dos ideas anteriores. El desempleo se ha convertido en haber dado, fabricado en gran parte por el capitalismo para asegurar el docility del populacho y especialmente del nivel más bajo de trabajadores. De una posición contraria, la transferencia de la abundancia de la oligarquía con el fin de servicios públicos, un sistema de los impuestos que pesó más pesadamente en la contaminación y en capital que en el empleo, las políticas agrícolas sostenibles en los países del sur, y la investigación en rendimiento energético son fuentes inmensas del empleo.
Un cuarto asocia comúnmente Europa y Norteamérica en una comunidad de la fortuna. Pero sus trayectorias han divergido. Europa sigue siendo un estándar-portador para un ideal del universalism, la validez de el cual él demuestra por su capacidad de unir -- a pesar de problemas -- estados y culturas muy diversos. Consumo de energía, valores culturales -- por ejemplo, la significación crítica del alimento -- el rechazamiento de la pena de muerte y la tortura, menos desigualdad pronunciada y el mantenimiento de un ideal de la justicia social, el respecto por derecho internacional, y la ayuda para el protocolo de Kyoto en clima son algunos de los muchos rasgos que distinguen Europa de los Estados Unidos.
Europa se debe separar de la energía y del drenaje obesos más cercano al sur, a menos que las demostraciones de Estados Unidos que puede realmente cambiar.
La oligarquía podía ser dividida
Entonces hay las fuerzas en el trabajo.
El primer, por supuesto, es la energía del sistema sí mismo. Las faltas que ocurrirán en sí mismos no serán suficientes deshacer el sistema, puesto que, como hemos visto, podrían ofrecer el pretexto para promover un sistema autoritario privado de cualquier demostración de la democracia.
El movimiento social ha despertado, sin embargo, y puede continuar ganando energía. Pero solamente no podrá llevar el día frente a la subida de represión: será necesario para las clases medias y la parte de la oligarquía -- cuál no es monolítico -- tomar claramente los lados para los freedoms públicos y el bueno común. Los medioses de comunicación constituyen un desafío central. Apoyan hoy capitalismo debido a su propia situación económica. Dependen, para la mayor parte, al anunciar. Ese hace difícil para que aboguen por para una reducción en la consumición.
Encima de ese, el desarrollo de los papeles libres que dependen solamente de anunciar aumentos posteriores la presión en los periódicos pagados extensamente distribuidos, muchos de los cuales han entrado en los establos de grupos industriales grandes. No es cierto que las posibilidades de la información generadas por el Internet, aunque es inmenso -- y para mientras éstos sigan siendo abiertos -- sea adecuado contrapesar el peso de los medioses de comunicación si se convierte en enteramente la voz de la oligarquía.
Sin embargo, cautivan a no todos los periodistas totalmente todavía, y podrían ser galvanizados alrededor del ideal de la libertad.
El tercer, fuerza wobbly es la izquierda. Desde que su componente social-democrático se convirtió en su centro de gravedad, ha abandonado cualquier ambición de transformar el mundo. El compromiso con liberalismo del libre-mercado ha conducido la izquierda a adoptar tan totalmente los valores del liberalismo del libre-mercado que se atreve no más -- excepto en los términos más cautelosos -- para deplorar la desigualdad social. Encima de ése, la izquierda casi exhibe una denegación del cartoonish para absorberse verdad en ediciones ambientales.
El restos izquierdo conservado en vinagre en la idea del progreso como fue concebida en el diecinueveavo siglo, todavía cree que la ciencia está producida la misma manera que era en la época de Albert Einstein, e intones el cantar del desarrollo económico sin el rastro más leve del pensamiento crítico. Por otra parte, el “capitalismo social” más bien que la “democracia social” es indudablemente el término más apposite.
¿No obstante, se pueden los desafíos del vigésimo primer siglo tratar por las corrientes de la tradición con excepción de la que identificó la desigualdad como su motivo primario para la rebelión?
Este hiato está en el corazón de la vida política. La izquierda será reborn uniendo las causas de la desigualdad y del ambiente -- o, impropio, desaparecerá en el desorden general que barrerá la y toda lejos. Pero, seamos optimistas. Optimista, porque hay siempre más de nosotros que entiendan -- desemejante de todos los conservadores -- la novedad histórica de la situación: estamos viviendo hacia fuera un nuevo, nunca-ver-antes de la fase de la historia de las especies humanas, el momento en que, la conquista de la tierra y alcanzado sus límites, humanidad deben repensar su relación a la naturaleza, al espacio, a su destino.
Somos optimistas hasta el punto de el conocimiento de la importancia de las estacas actuales llegue a ser penetrante, hasta el punto de el alcohol de la libertad y de la solidaridad se despierte. Desde Seattle y las protestas contra la organización del comercio mundial en 1999, el péndulo ha comenzado a hacer pivotar en la otra dirección, hacia una preocupación colectiva por las opciones por el futuro, buscando la cooperación más bien que la competición.
El algo acertados, aunque aún son incompletos, la batalla en Europa contra GMOs, la continuación de la comunidad internacional del protocolo de Kyoto en 2001 a pesar de el retiro de los Estados Unidos, la denegación de la gente de Europa a participar en la invasión de Iraq en 2003, y el reconocimiento general de la urgencia de clima-cambian desafío son muestras que el viento del futuro ha comenzado a soplar. A pesar de la escala de los desafíos que nos aguardan, las soluciones están emergiendo y -- hecho frente con las perspectivas siniestras los oligarchs promueven -- el deseo de rehacer el mundo está siendo reborn.
alternet.org
22 de noviembre de 2008
Come i Rich stanno distruggendo la terra
Automatically translated into Italian thanks to WorldLingo
Da Herve Kempf, Pubblicazione verde del Chelsea
Ci è un'emergenza. In di meno che una decade dovremo cambiare il corso, ma ci sono alcuni ostacoli importanti che ostruiscono il senso.
Ciò che segue è ristampato dal nuovo libro Come i Rich stanno distruggendo la terra da Herve Kempf e pubblicato da Chelsea Green.
Ci è un'emergenza. In di meno che una decade dovremo cambiare il corso -- ammettere il crollo degli Stati Uniti l'economia o l'esplosione del Medio Oriente non impone un cambiamento con caos. Per confrontare l'emergenza, dobbiamo capire l'obiettivo: per realizzare una società sobria; per tracciare fuori il senso là; per compire questa trasformazione equamente, in primo luogo rendendo quelli con più il trasport la difficoltà in seno e tra le società; prendere l'ispirazione dai valori collettivi ha attribuito a qui in Francia dal motto della nostra nazione: “Libertà, ecologia, classe. „
Che cosa sono gli ostacoli principali che blocco il senso?
In primo luogo, saggezza ricevuta -- pregiudizi realmente -- così caricato che orientano l'azione collettiva senza chiunque realmente che pensano loro. Il più potente di questi pregiudizi è la credenza nello sviluppo come i soli mezzi di risoluzione dei problemi sociali. Quella posizione potente è difesa proprio mentre è contraddetta dai fatti. Ed è difeso sempre mettendo l'ecologia da parte perché gli zealots sanno che lo sviluppo è incapace di risposta all'edizione ambientale.
Il secondo di queste idee, meno cocky anche se diffuso molto largamente, afferma che il progresso tecnologico risolverà i problemi ambientali. Questa idea è propagata perché permette che la gente speri possiamo evitare tutti i cambiamenti serii nei nostri grazie collettivi di comportamenti a progresso tecnologico. Lo sviluppo di tecnologia, o piuttosto di determinate scanalature tecniche al detrimento di altri, rinforza il sistema e promuove i profitti solidi.
La terza parte di saggezza ricevuta è l'inevitabilità di disoccupazione. Questa idea è collegata molto attentamente alle due idee precedenti. La disoccupazione si è trasformata in dato in, in gran parte prodotto dal capitalismo per assicurare il docility del populace e particolarmente di più basso livello degli operai. Da una posizione contraria, il trasferimento della ricchezza del oligarchy a scopo dei servizi pubblici, un sistema di tassa che ha pesato più pesante su inquinamento e su capitale che su occupazione, le politiche agricole sostenibili nei paesi del sud e la ricerca su rendimento energetico sono fonti immense di occupazione.
Un quarto associa comunemente Europa e l'America del Nord in una Comunità di fortuna. Ma i loro percorsi hanno diverso. Europa è ancora un standard-elemento portante per un ideale del universalism, la validità di cui esso dimostra dalla relativa capacità di unire -- malgrado i problemi -- molto differente dichiara e colture. Consumo di energia, valori culturali -- per esempio, l'importanza critica di alimento -- il rifiuto della pena di morte e la tortura, meno diseguaglianza pronounced e la manutenzione di un ideale di giustizia sociale, il rispetto per diritto internazionale ed il sostegno il protocollo de Kyoto relativo al clima sono alcune delle molte caratteristiche che distinguono Europa dagli Stati Uniti.
Europa deve essere separata dall'alimentazione e dal tiraggio obesi più vicino al sud, a meno che le esposizioni che degli Stati Uniti può realmente cambiare.
Il Oligarchy ha potuto essere diviso
Allora ci sono le forze sul lavoro.
Il primo, naturalmente, è l'alimentazione del sistema in se. I guasti che si presenteranno in se stesso non saranno sufficienti per undo il sistema, poiché, come abbiamo visto, potrebbero offrire il pretesto per promuovere un sistema autoritario privato di tutta l'esposizione della democrazia.
Il movimento sociale ha svegliato, tuttavia e può continuare a guadagnare l'alimentazione. Ma da solo non potrà da trasportare il giorno di fronte all'aumento di repressione: sarà necessario per le classi medie e la parte del oligarchy -- quale non è monolitico -- prendere chiaramente i lati per i freedoms pubblici ed il buon comune. I mass-media costituiscono una sfida centrale. Oggi sostengono il capitalismo a causa della loro propria situazione economica. Dipendono, per la maggior parte, dalla pubblicità. Quel lo rende difficile affinchè loro supplichino per una riduzione del consumo.
In cima al quel, lo sviluppo delle carte libere che dipendono solamente dalla pubblicità degli accrescimenti più ulteriori la pressione sui giornali paid ampiamente distribuiti, molti di cui hanno entrato nelle scuderie dei gruppi industriali grandi. Non è determinato che le possibilità delle informazioni generate dal Internet, anche se immenso -- e per finchè questi rimangono aperti -- sia sufficiente controbilanciare il peso dei mass-media se interamente si trasforma in nella voce del oligarchy.
Tuttavia, non tutti i giornalisti completamente enthralled ancora e potrebbero essere galvanizzati intorno al ideale della libertà.
Il terzo, forza wobbly è la parte di sinistra. Da quando il relativo componente sociale-democratico si è trasformato in nel relativo centro di gravità, ha abbandonato tutta l'ambizione di trasformazione del mondo. Il compromesso con liberalism del libero-mercato ha condotto la parte di sinistra così completamente adottare i valori di liberalism del libero-mercato che più non osa -- tranne nei termini più prudenti -- per deplorare diseguaglianza sociale. In cima a quello, la parte di sinistra visualizza quasi un rifiuto del cartoonish allineare per redigersi nelle edizioni ambientali.
Il remains di sinistra marinato nell'idea di progresso poichè è stata concepita nel diciannovesimo secolo, ancora crede che la scienza sia prodotta lo stesso senso che aveva luogo nel periodo di Albert Einstein ed intones il chant di sviluppo economico senza la traccia minima di pensare critico. Inoltre, “il capitalismo sociale„ piuttosto che “la democrazia sociale„ è indubbiamente il termine più apposite.
Ciò nonostante, possono le sfide del ventunesimo secolo essere indirizzate dalle correnti di tradizione tranne quella che ha identificato la diseguaglianza come relativo motivo primario per la sommossa?
Questo hiatus è al cuore di vita politica. La parte di sinistra sarà reborn unendo le cause di diseguaglianza e dell'ambiente -- o, inadatto, sparirà nel disordine generale che scoperà esso e tutto altrimenti via. Ma, siamo ottimisti. Ottimista, perché ci sono mai più di noi che capiscono -- diverso di tutti i conservatori -- la novità storica della situazione: stiamo vivendo fuori un nuovo, mai-vist-prima della fase della storia delle specie umane, il momento in cui, conquistare la terra e raggiunto i relativi limiti, umanità devono ripensare il relativo rapporto alla natura, a spazio, al relativo destino.
Siamo ottimisti fino al punto in cui la consapevolezza dell'importanza dei pali correnti diventa dominante, fino al punto in cui lo spirito della libertà e della solidarietà è destato. Da Seattle e dalle proteste contro l'organizzazione di commercio mondiale in 1999, il pendolo ha cominciato ad oscillare nell'altro senso, verso una preoccupazione collettiva circa le scelte per il futuro, cercanti la cooperazione piuttosto che la concorrenza.
In qualche modo il riusciti, anche se ancora incompleti, la battaglia in Europa contro GMOs, la continuazione della Comunità internazionale del protocollo de Kyoto in 2001 malgrado il ritiro degli Stati Uniti, il rifiuto dalla gente di Europa da partecipare all'invasione di Irak in 2003 ed il riconoscimento generale dell'urgenza di clima-cambiano la sfida sono segni che il vento del futuro ha cominciato a saltare. Malgrado la scala delle sfide che li attendono, le soluzioni stanno emergendo e -- affrontato ai prospetti sinister i oligarchs promuovono -- il desiderio refare il mondo sta essendo reborn.
alternet.org
22 novembre 2008
Wie die Rich die Masse zerstören
Automatically translated into German thanks to WorldLingo
Durch Herve Kempf, Chelsea grünes Veröffentlichen
Es gibt eine Dringlichkeit. In kleiner als eine Dekade müssen wir Kurs ändern, aber es gibt einige Haupthindernisse, welche die Weise blockieren.
Das folgende wird vom neuen Buch neugedruckt Wie die Rich die Masse zerstören durch Herve Kempf und veröffentlicht durch Chelsea Green.
Es gibt eine Dringlichkeit. In kleiner als eine Dekade müssen wir Kurs ändern -- Annehmen des Einsturzes der US Wirtschaft oder die Explosion des Mittlere Ostens erlegt eine änderung nicht durch Chaos auf. Um die Dringlichkeit zu konfrontieren, müssen wir die Zielsetzung verstehen: eine nüchterne Gesellschaft erzielen; die Weise heraus dort plotten; diese Umwandlung gerecht vollenden, durch die mit tragen die Belastung innerhalb und zwischen der Gesellschaften zuerst am meisten bilden; Inspiration von den Kollektivwerten zu nehmen schrieb hier in Frankreich durch Motto unserer Nation zu: „Freiheit, ökologie, Vereinigung. “
Was sind die Haupthindernisse, die Block die Weise?
Zuerst von allen, empfangene Klugheit -- Vorurteile wirklich -- so geladen, daß sie Kollektivtätigkeit ohne jedermann wirklich denkend an sie orientieren. Das leistungsfähigste dieser vorgefaßten Ideen ist der Glaube an Wachstum als die alleinigen Mittel des Behebens von Sozialproblemen. Diese Position wird leistungsfähig verteidigt, selbst als sie durch die Tatsachen widersprochen wird. Und es wird immer verteidigt, indem man beiseite ökologie setzt, weil die Eiferer wissen, daß Wachstum von der Reaktion auf die Klimaausgabe unfähig ist.
Die Sekunde dieser Ideen, weniger cocky, obgleich sehr breit verbreitet, proklamiert, daß technologischer Fortschritt Umweltprobleme behebt. Diese Idee wird fortgepflanzt, weil sie Leuten erlaubt zu hoffen, daß wir vermeiden alle ernsten Veränderungen unseres Kollektivverhaltendankes zu technologischem Fortschritt hin werden. Die Entwicklung der Technologie oder eher bestimmter technischer Führungen zum Schaden von anderen, verstärkt das System und fördert feste Profite.
Das dritte Stück der empfangenen Klugheit ist die Unvermeidlichkeit der Arbeitslosigkeit. Diese Idee wird nah mit den zwei vorhergehenden Ideen verbunden. Arbeitslosigkeit ist gegeben geworden, groß hergestellt durch Kapitalismus, um dem docility von der Bevölkerung und besonders vom niedrigsten Niveau der Arbeiter zu versichern. Von einer konträren Position sind die übertragung der Fülle der Oligarchie für allgemeine Dienstleistungen, ein System der Besteuerung, das schwerer auf Verunreinigung und auf Kapital als auf Beschäftigung wog, stützbare Agrarpolitiken in den Ländern des Südens und Forschung in Energie-Leistungsfähigkeit unermeßliche Quellen der Beschäftigung.
Ein Viertel verbindet allgemein Europa und Nordamerika in einer Gemeinschaft des Vermögens. Aber ihre Wege sind auseinandergelaufen. Europa ist noch eine Standard-stütze für ein ideales von universalism, deren Gültigkeit es durch seine Fähigkeit zu vereinigen zeigt -- trotz der Probleme -- sehr unterschiedliche Zustände und Kulturen. Energieverbrauch, kulturelle Werte -- z.B. die kritische Bedeutung der Nahrung -- die Ablehnung der Todesstrafe und der Folterung, weniger ausgeprägte Verschiedenheit und die Wartung von einem idealen von Sozialgerechtigkeit, der Respekt für internationales Gesetz und die Unterstützung für das Kyoto Protokoll auf Klima sind einige der vielen Merkmale, die Europa von den Vereinigten Staaten unterscheiden.
Europa muß von der beleibten Energie und vom abgehobenen Betrag näeher an dem Süden getrennt werden, es sei denn die Vereinigte Staaten Erscheinen, die er wirklich ändern kann.
Die Oligarchie konnte geteilt werden
Dann gibt es die Kräfte an der Arbeit.
Das erste ist selbstverständlich die Energie des Systems selbst. Die Ausfälle, die nicht in selbst sind genügend, das System zu annulieren auftreten, da, wie wir gesehen haben, sie den Vorwand anbieten konnten, um ein autoritäres System zu fördern, das jedes möglichen Erscheinens der Demokratie beraubt wurde.
Die Sozialbewegung ist, jedoch aufgewacht und kann fortfahren, Energie zu gewinnen. Aber es wird alleine nicht trägt den Tag angesichts des Aufstieges von Unterdrückung: es ist für die Mittelklasse- und das Teil der Oligarchie notwendig -- welches nicht monolithisch ist -- Seiten für allgemeine freedoms und das allgemeine gute offenbar nehmen. Die Massenmittel setzen eine zentrale Herausforderung fest. Heute stützen sie Kapitalismus wegen ihrer eigenen wirtschaftlichen Lage. Sie hängen in den meisten Fällen vom Annoncieren ab. Dieses bildet es schwierig, damit sie für eine Verringerung des Verbrauchs plädieren.
Auf dieses die Entwicklung der freien Papiere, die nur vom Annoncieren der weitereren Zunahmen der Druck auf weit verteilten zahlenden Zeitungen abhängen, von denen viele die Ställe der grossen industriellen Gruppen betreten haben. Es ist nicht daß die Informationen Möglichkeiten sicher, die durch das Internet erzeugt werden, obgleich unermeßlich -- und für, solange diese geöffnet bleiben -- seien Sie ausreichend, das Gewicht der Massenmittel auszugleichen, es wird insgesamt die Stimme der Oligarchie wenn.
Dennoch werden nicht alle Journalisten total schon bezaubert, und sie konnten um das ideale der Freiheit galvanisiert werden.
Das dritte, wobbly Kraft ist das links. Seit sein Sozial-demokratischer Bestandteil sein Schwerpunkt wurde, hat er jeden möglichen Ehrgeiz des Umwandelns der Welt verlassen. Der Kompromiß mit Freimarkt Liberalismus hat das links geführt, die Werte von Freimarkt Liberalismus so total anzunehmen, die es nicht mehr wagt -- ausgenommen in die vorsichtigsten Bezeichnungen -- Sozialverschiedenheit bedauern. Auf das zeigt das links eine fast cartoonish Ablehnung an, um in den Klimaausgaben wirklich sich zu verfassen.
Des linken Remains, der in der Idee des Fortschritts in Essig eingelegt wird, da sie im 19.jahrhundert begriffen wurde, glaubt noch, daß Wissenschaft die gleiche Weise produziert wird, die sie in der Zeit von Albert Einstein war, und intoniert singen des Wirtschaftswachstums ohne die geringfügigste Spur des kritischen Denkens. Außerdem „Sozialkapitalismus“ anstatt „Sozialdemokratie“ ist ohne Zweifel die apposite Bezeichnung.
Nichtsdestoweniger können die Herausforderungen des einundzwanzigsten Jahrhunderts durch die Ströme der Tradition anders als die adressiert werden, die Verschiedenheit als sein Primärmotiv für Aufruhr kennzeichnete?
Diese Lücke ist am Herzen des politischen Lebens. Das links ist reborn, indem es die Ursachen der Verschiedenheit und des Klimas vereinigt -- oder, ungeeignet, verschwindet es in der allgemeinen Störung, die es und alles sonst weg fegt. Und doch, lassen Sie uns optimistisch sein. Optimistisch, weil es überhaupt mehr von uns gibt, die verstehen -- anders als alle Konservativen -- die historische Neuheit der Situation: wir leben heraus ein neues, nie-sehen-vor Phase der menschlichen Geschichte der Sorten, der Moment, als, das Erobern der Masse und erreicht seine Begrenzungen, Menschlichkeit sein Verhältnis zur Natur, zum Raum, zu seinem Schicksal überdenken müssen.
Wir sind optimistisch, soweit daß Bewußtsein des Wertes der gegenwärtigen Stangen durchdringend wird, soweit daß der Geist der Freiheit und der solidarität geweckt wird. Seit Seattle und den Protesten gegen die Welthandel-Organisation 1999, hat das Pendel angefangen, in der anderen Richtung, in Richtung zu einem Kollektivinteresse über die Wahlen während der Zukunft zu schwingen und Mitarbeit anstatt Konkurrenz gesucht.
Die ein wenig erfolgreichen, obgleich noch unvollständig, die Schlacht in Europa gegen GMOs, die internationale Fortsetzung der Gemeinschaft des Kyoto Protokolls 2001 trotz der Zurücknahme der Vereinigten Staaten, die Ablehnung durch die Europäer, zum an der Invasion vom Irak teilzunehmen 2003 und die allgemeine Anerkennung der Dringlichkeit von Klima-ändern Herausforderung sind Zeichen, daß der Wind der Zukunft angefangen hat durchzubrennen. Trotz der Skala der Herausforderungen, die uns erwarten, tauchen Lösungen auf und -- gegenübergestellt mit den finsteren Aussichten fördern die oligarchs -- der Wunsch zum Remake die Welt ist reborn.
alternet.org
22. November 2008
Como os Rich estão destruindo a terra
Automatically translated into Portuguese thanks to WorldLingo
Por Herve Kempf, Publicar verde de Chelsea
Há uma emergência. Em menos do que uma década nós teremos que mudar o curso, mas há alguns obstáculos principais que obstruem a maneira.
O seguinte reprinted do livro novo Como os Rich estão destruindo a terra por Herve Kempf e publicado por Chelsea Verde.
Há uma emergência. Em menos do que uma década nós teremos que mudar o curso -- supondo o colapso dos ESTADOS UNIDOS. a economia ou a explosão de o Oriente Médio não impõem uma mudança com o caos. Para confrontar a emergência, nós devemos compreender o objetivo: para conseguir uma sociedade sober; para traçar para fora lá a maneira; para realizar equitably esta transformação, primeiramente fazendo àqueles com mais carregar o burden dentro e entre das sociedades; fazer exame da inspiração dos valores coletivos atribuiu a aqui em France pelo motto da nossa nação: “Liberdade, ecology, fraternity. ”
Que são os obstáculos principais que bloco a maneira?
Primeiramente de tudo, sabedoria recebida -- preconceitos realmente -- carregado assim que orientam a ação coletiva sem qualquer um que pensam realmente sobre eles. O mais poderoso destas idéias preconceived é a opinião no crescimento como os únicos meios de resolver problemas sociais. Que a posição está defendida poderosa mesmo enquanto contradicted pelos fatos. E é defendido sempre pondo o ecology de lado porque os zealots sabem que o crescimento é incapable da resposta à edição ambiental.
O segundo destas idéias, mais menos cocky embora disseminated muito amplamente, proclama que o progresso tecnologico resolverá problemas ambientais. Esta idéia é propagada porque permite que os povos esperem nós evitemos todas as mudanças sérias em nossos agradecimentos coletivos dos comportamentos ao progresso tecnologico. O desenvolvimento da tecnologia, ou rather de determinadas canaletas técnicas ao detriment de outro, reforça o sistema e promove lucros contínuos.
A terceira parte de sabedoria recebida é o inevitability do desemprego. Esta idéia é ligada pròxima às duas idéias precedentes. O desemprego transformou-se dado, manufaturado pela maior parte pelo capitalismo para assegurar o docility do populace e especialmente do nível o mais baixo dos trabalhadores. De uma posição contrária, transferência da riqueza do oligarchy com a finalidade dos serviços públicos, um sistema do taxation que pese mais pesadamente na poluição e no capital do que no emprego, as políticas agriculturais sustainable nos países do sul, e a pesquisa na eficiência de energia são fontes immense do emprego.
Um fourth assocía geralmente Europa e America do Norte em uma comunidade da fortuna. Mas seus trajetos diverged. Europa é ainda um padrão-portador para um ideal do universalism, a validez de que ele demonstra por sua abilidade de se unir -- apesar dos problemas -- estados e culturas muito diferentes. Consumo de energia, valores cultural -- por exemplo, o significado crítico do alimento -- a rejeção da penalidade de morte e a tortura, menos desigualdade pronunciado e a manutenção de um ideal da justiça social, o respeito para a lei internacional, e a sustentação para o protocolo de Kyoto no clima são alguns de muitos traços que distinguem Europa dos Estados Unidos.
Europa deve ser separada do poder e da tração obese mais perto do sul, a menos que as mostras que de Estados Unidos pode realmente mudar.
O Oligarchy podia ser dividido
Então há as forças no trabalho.
O primeiro, naturalmente, é o poder do sistema próprio. As falhas que ocorrerão nse não serão suficientes undo o sistema, desde que, como nós vimos, poderiam oferecer o pretext promover um sistema authoritarian divested de toda a mostra da democracia.
O movimento social acordou, entretanto, e pode continuar a ganhar o poder. Mas não sozinho carrega o dia na cara da ascensão do repression: será necessário para as classes médias e a parte do oligarchy -- qual não é monolítico -- para fazer exame claramente de lados para freedoms públicos e o bom comum. Os meios maciços constituem um desafio central. Hoje suportam o capitalismo por causa de sua própria situação econômica. Dependem, para a maioria de parte, de anunciar. Esse faz difícil para que plead para uma redução no consumo.
No alto do esse, o desenvolvimento dos papéis livres que dependem unicamente de anunciar uns aumentos mais adicionais a pressão nos jornais pagos extensamente distribuídos, muitos de que entraram nos estábulos de grupos industriais grandes. Não está absolutamente certo que as possibilidades da informação geradas pelo Internet, embora immense -- e para contanto que estes remanescerem abertos -- seja adequado contrabalançar o peso dos meios maciços se se transforma completamente a voz do oligarchy.
Não obstante, não todos os journalists enthralled totalmente ainda, e poderiam galvanized em torno do ideal da liberdade.
O terceiro, força wobbly é a esquerda. Desde que seu componente social-democrático se transformou seu centro de gravidade, abandonou toda a ambição de transformar o mundo. O acordo com liberalism do livre-mercado conduziu à esquerda adotar assim totalmente os valores do liberalism do livre-mercado que já não ousa -- exceto nos termos os mais cautelosos -- para deplore o desigualdade social. No alto disso, a esquerda indica quase uma recusa do cartoonish para redigir-se verdadeiramente em edições ambientais.
O remains esquerdo pickled na idéia do progresso porque conceived no décimo nono século, acredita ainda que a ciência está produzida a mesma maneira que se realizava na época de Albert Einstein, e intones o chant do crescimento econômico sem o traço o mais ligeiro de pensar crítico. Além disso, “o capitalismo social” melhor que “a democracia social” são indubitàvelmente o termo mais apposite.
Nonetheless, podem os desafios do twenty-first século ser dirigidos pelas correntes da tradição à excepção de essa que identificou o desigualdade como seu motriz preliminar para a revolta?
Este hiatus está no coração da vida política. A esquerda será reborn unindo as causas do desigualdade e do ambiente -- ou, inadequado, desaparecerá no disorder geral que varrerá a e tudo mais afastado. No entanto, deixe-nos ser optimistic. Optimistic, porque há sempre mais de nós que compreendem -- ao contrário de todos os conservadores -- o novelty histórico da situação: nós estamos vivendo para fora um novo, nunca-v-antes da fase da história das espécies humanas, o momento em que, ter conquistado a terra e alcançado seus limites, humanity devem rethink seu relacionamento à natureza, ao espaço, a seu destiny.
Nós somos optimistic até ao ponto em que a consciência da importância das estacas atuais se torna pervasive, até ao ponto em que o espírito da liberdade e do solidarity é despertado. Desde Seattle e os protestos de encontro à organização de comércio de mundo em 1999, o pêndulo começou a balançar no outro sentido, para um interesse coletivo sobre as escolhas para o futuro, procurando a cooperação melhor que a competição.
O um tanto bem sucedidos, embora ainda incompletos, a batalha em Europa de encontro a GMOs, a continuação da comunidade internacional do protocolo de Kyoto em 2001 apesar da retirada dos Estados Unidos, a recusa pelos povos de Europa a participar na invasão de Iraq em 2003, e o recognition geral do urgency de clima-mudam o desafio são sinais que o vento do futuro começou a fundir. Apesar da escala dos desafios que nos esperam, as soluções estão emergindo e -- enfrentado com os prospetos sinister os oligarchs promovem -- o desejo remake o mundo está sendo reborn.
alternet.org
Novembro 22, 2008
Hur richna förstör jorden
Automatically translated into Swedish thanks to WorldLingo
Vid Herve Kempf, Chelsea grönt publicera
Det finns ett nöd-. I mindre än ett årtionde ska vi måste att ändra jagar, men det finns några ha som huvudämne att blockera för hinder långt.
Trycks om efter från ny bok Hur richna förstör jorden vid Herve Kempf och publicerat av Chelsea Göra grön.
Det finns ett nöd-. I mindre än ett årtionde ska vi måste att ändra jagar -- anta kollapsen av U.S.NA. ekonomi eller explosionen av Mellanösten lägger på inte en ändring till och med kaos. För att konfrontera det nöd-, måste vi förstå mål: att uppnå ett nyktert samhälle; att konspirera ut långt där; att utföra denna omformning equitably, vid första danande de med mest bära bördan inom och mellan samhällen; för att ta inspiration från kollektiv värderar tillskrivat till här i Frankrike av vår nation motto: ”Frihet, ekologi, broderskap. ”
Är vad de huvudsakliga hindren det kvarter långt?
Först allra, mottagen vishet -- fördomar egentligen -- så laddat att de orienterar kollektiv handling utan någon som egentligen är tänkande om dem. Det kraftigast av dessa förutfattade idéer är tron i tillväxt som sulahjälpmedlet av att lösa sociala problem. Att placera, försvaras kraftfullt, som även det sägas emott av fakta. Och det försvaras alltid, genom att sätta ekologi åt sidan, därför att trosivrarna vet att tillväxt är inkompetent av att reagera till miljöfrågan.
Understödja av dessa idéer som mindre är kaxig, även om mycket i huvudsak spridd, proklamerar att teknologiskt framsteg ska miljö- problem för beslut. Denna idé fortplantas, därför att den låter folk hoppas oss ska undviker några allvarliga ändringar i vårt kollektiva uppförandetack till teknologiskt framsteg. Utvecklingen av teknologi, eller snarlikt av bestämt tekniskt kanaliserar till förfånget av andra, förstärker systemet och vårdar, fasta vinster.
Thirden lappar av mottagen vishet är inevitabilityen av arbetslöshet. Denna idé anknytas nära till de två föregående idéerna. Arbetslöshet har blivit givet, i hög grad tillverkat av kapitalism för att försäkra docilityen av populacen, och speciellt av det lägst jämna av arbetare. Från en motsats placera, överföringen av oligarki rikedom för ämna av offentlig service, ett system av skatt som vägde tyngre på förorening och på huvudstad, än på anställning, hållbara jordbrukspolitik i länderna av söderna och forskning in i energieffektivitet är enorma källor av anställning.
För en fourth bundsförvanter Europa och Nordamerika gemensamt i en gemenskap av förmögenhet. Men deras banor har avvikit. Europa är stilla en fanbärare för ett ideal av universalismen, giltigheten av som det visar vid dess kapacitet att förena -- illviljaproblem -- mycket olikt påstår och kulturer. Energiförbrukning, kulturvärden -- till exempel den kritiska signifikansen av mat -- kasseringen av dödsstraff och tortyren, den mindre uttalade ojämlikheten och underhållet av ett ideal av social rättvisa, respekt för landskamplag och service för det Kyoto protokollet på klimat är några av de många dragen som skiljer Europa från Förenta staterna.
Europa måste avskiljas från det obese driver och drar närmare söderna, om inte Förenta staterna shows som det kan egentligen ändra.
Oligarkin kunde delas
Därefter finns det styrkorna på arbete.
Första, är naturligtvis driva av systemet sig själv. Felen, som ska uppstår ska inte i dem är tillräckliga att ångra systemet, sedan, som vi har sett, de kunde erbjuda att svepskälet ska främja ett auktoritärt system som fråntogs av någon show av demokrati.
Den sociala rörelsen har vaknat upp, emellertid och kan fortsätta för att nå driver. Men det ska bara inte bär dagen i vända mot av löneförhöjningen av repression: det ska är nödvändigt för medelklasserna och delen av oligarkin -- vilket inte är monolitiskt -- klart att ta sidor för offentliga freedoms och allmänninggodan. Samlasmassmedia utgör en centralutmaning. I dag stöttar de kapitalism på grund av deras egna ekonomiska läge. De beror, för den mest delen, på annonsering. Det gör det svårt för att dem ska plädera för en förminskning i förbrukning.
Överst av det, utvecklingen av fri legitimationshandlingar som beror endast på annonsering av mer ytterligare förhöjningar pressa på brett utdelade betald tidningar, många av som har skrivit in stallen av stora industriella grupper. Det är inte bestämt att informationsmöjligheterna som frambrings av internet, även om enormt -- och för, så länge som dessa återstår öppna -- ska var adekvat att counterbalance väga av samlasmassmedia, bör den blir helt uttrycka av oligarkin.
Ändå inte trollbindas alla journalister totalt ännu, och de kunde galvaniseras runt om ideal av frihet.
Tredje, ostadig styrka är lämnad. Centrera av gravitation, det har övergett någon ambition av omformning av världen, sedan dess samkväm-demokratiska del- blev dess. Kompromissen med fri-marknadsför liberalism har ledde som lämnas så totalt för att adoptera, värderar av fri-marknadsför den liberalism det ej längre utmaningar -- undanta i det försiktigast benämner -- att beklaga den sociala ojämlikheten. Överst av det, de lämnade skärmarna nästan en cartoonishvägran riktigt att fängsla sig i miljöfrågor.
Den lämnade remainsen som gravades i idén av framsteg, som den tänktes ut i det nittonde århundradet, stilla troar, att vetenskap produceras samma långt, ägde rum intones det i tiden av Albert Einstein och ramsan av ekonomisk tillväxt utan den mest obetydliga tracen av kritiskt tänkande. Dessutom ”är social kapitalism” i stället för ”socialdemokrati” otvivelaktigt det mer apposite benämner.
Icke desto mindre kan utmaningarna av det twenty-first århundradet tilltalas av strömmarna av tradition annan än den som identifierade ojämlikheten som dess primära bevekelsegrund för revolt?
Denna hiatus är på hjärtan av politiskt liv. Som lämnas som ska, är reborn, genom att förena, orsakar av ojämlikhet och miljön -- eller unfit, ska det försvinner i den allmänna oordningen som ska svepet det och allt annars bort. Låt oss vara optimistiska, och ännu. Optimistiskt, därför att det finns någonsin mer av oss som förstår -- i motsats till alla konservativ person -- det historiska krimskramset av läget: vi bor ut ett nytt, aldrig-se-för arrangerar gradvis av människaart historia, ögonblicket, när, som har erövrat jorden och nått dess, begränsar, mänsklighet måste ompröva dess förhållande till naturen, för att göra mellanslag, till dess öde.
Vi är optimistiska till graden, att medvetenheten av betydelsen av ströminsatserna blir genomträngande, till graden som anden av frihet och av solidaritet väckas. Sedan Seattle och protesterna mot världen handlar organisation i 1999, har klockpendelen börjat att svänga i den annan riktningen, in mot ett kollektivt bekymmer om valen inför framtiden och att söka samarbete i stället för konkurrens.
Den något lyckade, även om stilla ofullständigt, striden i Europa mot GMOs, internationellt samfund ajournering av det Kyoto protokollet i illviljan 2001 eniga tillståndens tillbakadragande, vägranen vid bemannar av Europa för att delta i invasionen av Irak i 2003, och allmänna erkännanden av angelägenheten av klimat-ändrar utmaning är tecken som linda av framtiden har börjat att blåsa. Illviljan fjäll av utmaningarna, som väntar på oss, lösningar dyker upp och -- vänt mot med de illavarslande utsikterna främjar oligarchsna -- lusten till nyinspelningen världen är reborn.
alternet.org
November 22, 2008
Как богатые люди разрушает землю
Automatically translated into Russian thanks to WorldLingo
Herve Kempf, Опубликовывать Chelsea зеленый
Будет аварийная ситуация. В чем декада мы изменить курс, но будут немного главных препон преграждая дорогу.
Following перепечатано от новой книги Как богатые люди разрушает землю Herve Kempf и опубликовано Chelsea Зелен.
Будет аварийная ситуация. В чем декада мы изменить курс -- принимать сброс давления США. экономия или взрыв The Middle East не наводят изменение через беспорядок. Для того чтобы confront аварийная ситуация, мы должны понять задачу: достигнуть трезвого общества; проложить курс вне дороги там; выполнить это преобразование equitably, сперва делать теми с больше всего носить тяготу within and between общества; принять воодушевленность от собирательных значений ascribed к здесь в Франции девизом нашей нации: «Вольность, экологичность, братия. »
Будут основные препятствия блок дорогой?
Первым делом из, полученная премудрость -- предубежденности реально -- так нагружено что они ориентируют коллективнаяа мера без любого реально думая о их. Самое мощное этих preconceived idea будет верованием в росте как единственные середины разрешать социальная проблема. То положение мощно защищено even as оно о фактами. И оно всегда защищено путем класть экологичность в сторону потому что zealots знают что рост неспособен отвечать к относящому к окружающей среде вопросу.
Секунда этих идей, более менее cocky хотя очень обширно после того как я рассеяна, провозглашает что технический прогресс разрешит проблемы окружающей среды. Эта идея распространена потому что она позволяет людей понадеяться мы будет избежало любых серьезных изменений в наших спасибо поведения коллектива технический прогресс. Развитие технологии, или довольно некоторых технически каналов к detriment других, усиливает систему и воспитывает твердые профиты.
Третей частью полученной премудрости будет неотвратимость незанятости. Эта идея близко соединена к 2 ранее идеям. Незанятость была, котор дали, больш после того как она изготовлена капитализмом для того чтобы убедить docility populace и специально самого низкого уровня работников. От противоположного положения, переходом богатства олигархии for the purpose of коммунальные услуги, системой обложения которая весила тяжело на загрязнении и на столице чем на занятости, sustainable сельскохозяйственными политиками в странах юга, и исследованием в КПД энергии будут большие источники занятости.
Четверть общ связывает Europe и Северную Америку в общине удачи. Но их курсы расходили. Europe будет все еще стандартн-подателем для идеально universalism, ценностьь of which он демонстрирует своей способностью соединить -- несмотря на проблемы -- очень по-разному положения и культуры. Потребление энергии, культурные ценности -- например, критически значение еды -- сброс штрафа и пытки смерти, меньше pronounced неравноправность и обслуживание идеально социальная справедливость, уважение для международного права, и поддержка для протокола Kyoto на климате некоторые из много traits которые различают Europe от Соединенных Штатов.
Europe необходимо отделить от брюзглых силы и притяжки closer to юг, если выставки Соединенных Штатов, котор он может реально изменить.
Олигархия была в состоянии быть разделена
После этого будут усилия на работе.
Первое, of course, будет силой самей системы. Отказы произойдут в себе не будут достаточно для того чтобы расстегнуть систему, в виду того что, по мере того как мы видели, они смогли предложить претекст для того чтобы повысить авторитарную систему divested любой выставки народовластия.
Социальное движение wake up, однако, и может продолжать приобрести силу. Но оно самостоятельно не будет снесло день in the face of подъем репрессии: будет обязательно для средних классов и части олигархии -- не монолитово -- ясно принять стороны для общественных freedoms и общего блага. Средства массовой информации образовывают центральную возможность. Сегодня они поддерживают капитализм из-за их собственного экономического положения. Они зависят, для большинств, на рекламировать. Т делает его трудно для их признать для уменьшения в потреблении.
On top of то, развитие свободно бумаг которые зависят единственно на рекламировать дальнейшие увеличения давление на широко распределенных paid газетах, много of which войдите конюшни больших промышленных групп. Оно не точно что возможности информации произведенные интернетом, хотя больш -- и для покуда эти останут открытыми -- будет подходящь для того чтобы компенсировать вес средств массовой информации ESLI он вс будет голосом олигархии.
Однако, не все журналисты полно enthralled пока, и они смогли быть гальванизированы вокруг идеально свободы.
Третью, wobbly усилием будет левая сторона. В виду того что свой социальн-демократический компонент стал своим центром силы тяжести, он покидал любой гонор преобразовывать мир. Компромисс с либерализмом свободно-рынка водил левую сторону настолько полно принять значения либерализма свободно-рынка он no longer не смеет -- за исключением в самых опасливых терминов -- deplore социальное неравенство. On top of то, левая сторона показывает почти неоказание cartoonish поистине для того чтобы engross в относящих к окружающей среде вопросах.
Левый остаток замаринованный в идее прогресса по мере того как он был понят в девятнадцатом столетии, все еще верит что наука произведена такой же дороге, котор она находилась в времени Альберт Эйнштейн, и intones chant экономический роста без самого небольшого следа критически думать. Сверх того, «социальным капитализмом» rather than «социальным народовластием» будут несомненно более apposite термина.
Тем не менее, могут возможности двадцать первого столетия быть приготовлены течения традиции за исключением одного которое определило неравноправность как свой главным образом повод для revolt?
Это hiatus находится на сердце политической жизни. Левой стороной будет reborn путем соединять причины неравноправности и окружающей среды -- или, непригодно, она исчезнет в вообще разладе который подметет ее и все еще прочь. And yet, препятствуйте нам быть оптимистическо. Оптимистическо, потому что всегда больше из нас которые понимают -- не похоже на всем рутинеркам -- историческая новизна ситуации: мы живем вне новая, никогда-видеть-перед участком истории людских видов, момента когда, завоевывать землю и, котор достигли свои пределы, гуманность должны переосмыслить свое отношение к природе, к космосу, к своему destiny.
Мы оптимистически to the extent that осведомленность важности в настоящее время кольев будет pervasive, to the extent that всполошен дух свободы и сплоченности. С Seattle и протестов против организации международной торговли в 1999, маятник начинает отбрасывать в другом направлении, к собирательной заботе о выборах на будущее, изыскивая сотрудничество rather than конкуренцию.
Несколько успешно, хотя все еще неполно, сражение в Europe против GMOs, continuance международного сообщества протокола Kyoto в 2001 несмотря на разведение Соединенных Штатов, неоказание людьми Europe, котор нужно участвовать в нашествии Ирака в 2003, и вообще опознавание срочности климат-изменяют возможность будут знаками что ветер будущего начинал дуть. Несмотря на маштаб возможностей ждут нас, разрешения вытекают и -- я посмотрены с sinister перспективностями oligarchs повышают -- желанием remake мир будет reborn.
alternet.org
22-ое ноября 2008
Hoe de Rijken de Aarde vernietigen
Automatically translated into Dutch thanks to WorldLingo
Door Herve Kempf, Het Groene Publiceren van Chelsea
Er is een noodsituatie. In een minder dan decennium zullen wij koers moeten veranderen, maar er zijn een paar belangrijke hindernissen die de manier blokkeren.
Het volgende wordt herdrukt van het nieuwe boek Hoe de Rijken de Aarde vernietigen door Herve Kempf en gepubliceerd door Chelsea Green.
Er is een noodsituatie. In een minder dan decennium zullen wij koers moeten veranderen -- het veronderstellen van de instorting van de V.S. de economie of de explosie van het Midden-Oosten leggen geen verandering door chaos op. Om de noodsituatie te confronteren, moeten wij de doelstelling begrijpen: om de gematigde maatschappij te bereiken; om de manier daar uit in kaart te brengen; om deze transformatie te verwezenlijken billijk, door die met het meest eerst te maken de last binnen en tussen de maatschappijen dragen; om inspiratie van collectieve waarden te nemen die aan hier in Frankrijk door motto van onze natie worden toegeschreven: „Vrijheid, ecologie, broederlijkheid. “
Wat de belangrijkste hindernissen die blok de manier zijn?
Eerst en vooral, ontvangen wijsheid -- vooroordelen werkelijk -- zo geladen dat zij collectieve actie zonder iedereen oriënteren die werkelijk over hen denkt. Krachtigst van deze vooroordelen is het geloof in de groei als enige middelen om sociale problemen op te lossen. Die positie wordt krachtig verdedigd zelfs aangezien het door de feiten wordt tegengesproken. En het wordt altijd verdedigd door ecologie terzijde te leggen omdat de ijveraars weten dat de groei onbekwaam is om aan de milieukwestie te antwoorden.
Tweede van deze ideeën, minder verwaande hoewel zeer ruim verspreid, kondigt af dat de technologische vooruitgang milieuproblemen zal oplossen. Dit idee wordt verspreid omdat het toestaat mensen om te hopen wij om het even welke ernstige veranderingen in ons collectief gedrag zullen kunnen dankzij vermijden technologische vooruitgang. De ontwikkeling van technologie, of eerder van bepaalde technische kanalen aan het nadeel van anderen, versterkt het systeem en bevordert stevige winsten.
Het derde stuk van ontvangen wijsheid is de onvermijdelijkheid van werkloosheid. Dit idee is nauw verbonden met de twee vorige ideeën. De werkloosheid is gegeven geworden, grotendeels vervaardigd door kapitalisme om docility van populace en vooral van het laagste niveau van arbeiders te verzekeren. Van een tegengestelde positie, de overdracht van de rijkdom van de oligarchie voor openbare diensten, een systeem van belastingheffing dat zwaarder gewogen op verontreiniging en op kapitaal dan op werkgelegenheid, het duurzame landbouwbeleid in de landen van het Zuiden, en onderzoek naar energieefficiency immense bronnen van werkgelegenheid is.
Een vierde associ�ërt algemeen Europa en Noord-Amerika in een gemeenschap van fortuin. Maar hun wegen hebben gedivergeerd. Europa is nog een standaard-drager voor ideal van universalisme, de geldigheid waarvan het door zijn capaciteit aantoont zich te verenigen -- ondanks problemen -- zeer verschillende staten en culturen. Energieverbruik, culturele waarden -- bijvoorbeeld, de kritieke betekenis van voedsel -- de verwerping van de de doodssanctie en marteling, de minder uitgesproken ongelijkheid en het behoud van ideal van sociale rechtvaardigheid, de eerbied voor internationale wet, en de steun voor het Protocol van Kyoto inzake klimaat zijn enkele vele trekken die Europa van de Verenigde Staten onderscheiden.
Europa moet van de zwaarlijvige macht worden gescheiden en dichter aan het Zuiden trekken, tenzij de Verenigde Staten tonen het werkelijk kan veranderen.
De oligarchie zou kunnen worden verdeeld
Dan zijn er de krachten op het werk.
De eerste, natuurlijk, is het vermogen van het systeem zelf. De mislukkingen die zullen voorkomen zullen niet in zich volstaan om het systeem ongedaan te maken, sindsdien, zoals wij hebben gezien, zij konden het voorwendsel aanbieden om een autoritair systeem te bevorderen dat van om het even welke show van democratie wordt ontnomen.
De sociale beweging heeft, echter, gewekt en kunnen blijven macht bereiken. Maar het zal alleen niet de dag in aanwezigheid van de stijging van onderdrukking kunnen dragen: het zal voor de middenklassen en het deel van de oligarchie noodzakelijk zijn -- welke niet monolithisch is -- kanten voor openbare vrijheden en het gemeenschappelijke goed duidelijk om te nemen. De massamedia vormen een centrale uitdaging. Vandaag steunen zij kapitalisme wegens hun eigen economische situatie. Zij hangen, grotendeels, bij de reclame af. Dat maakt het voor hen moeilijk om voor een vermindering van consumptie te pleiten.
Bovenop dat, de ontwikkeling van vrije documenten die alleen van reclame verdere verhogingen de druk op verspreide betaalde kranten afhangen, veel waarvan de stallen van grote industriële groepen zijn ingegaan. Het is niet bepaald dat de informatiemogelijkheden die door Internet worden geproduceerd, hoewel immens -- en zolang deze open blijven -- adequaat zal zijn om het gewicht massamedia te compenseren indien het geheel de stem van de oligarchie wordt.
Niettemin, niet zijn alle journalisten totaal nog enthralled, en zij zouden rond ideal van vrijheid kunnen worden gegalvaniseerd.
De derde, wobbly kracht is de linkerzijde. Aangezien zijn social-democratic component zijn zwaartepunt werd, heeft het om het even welke ambitie van het omzetten van de wereld verlaten. Het compromis met free-market liberalism heeft de linkerzijde ertoe gebracht om de waarden van free-market liberalism zo totaal goed te keuren dat het niet meer durft -- behalve op de voorzichtigste termijnen -- om sociale ongelijkheid te betreuren. Bovenop dat, toont de linkerzijde bijna een cartoonish weigering echt engross zelf in milieukwesties.
De linkeroverblijfselen die in het idee van vooruitgang worden ingelegd aangezien het in de negentiende eeuw werd opgevat, geloven nog dat de wetenschap de zelfde manier wordt veroorzaakt het in de tijd van Albert Einstein, en intones chant van de economische groei zonder het lichtste spoor van het kritieke denken was. Voorts het „sociale kapitalisme“ eerder dan „sociale democratie“ is ongetwijfeld de passendere termijn.
Kan niettemin, de uitdagingen van de eenentwintigste eeuw door de stromen van traditie buiten worden gericht die ongelijkheid als zijn primaire beweging veroorzakend voor opstand identificeerde?
Dit hiaat is centraal bij het politieke leven. De linkerzijde zal door de oorzaken van ongelijkheid en het milieu te verenigen reborn zijn -- of, ongeschikt, zal het in de algemene wanorde verdwijnen die het en al het andere zal wegvegen. En toch optimistisch zijn. Optimistisch, omdat er steeds meer van ons zijn die begrijpen -- in tegenstelling tot alle conservatieven -- de historische nieuwigheid van de situatie: wij zijn uit levend nieuw, nooit-zien-vóór fase van de geschiedenis van de menselijke soorten, het ogenblik wanneer, de Aarde veroverd hebben en bereikt zijn grenzen, het mensdom zijn verhouding aan aard moeten heroverwegen, om, aan zijn lot uit elkaar te plaatsen.
Wij zijn optimistisch zodanig dat de voorlichting van het belang van de huidige staken doordringend wordt, zodanig dat de geest van vrijheid en van solidariteit wordt gewekt. Sinds Seattle en de protesten tegen de Wereldhandelsorganisatie in 1999, is de slinger in de andere richting, naar een collectieve bezorgdheid over de keuzen voor de toekomst begonnen te slingeren, strevend naar samenwerking eerder dan de concurrentie.
Enigszins succesvol, hoewel nog onvolledig, de slag in Europa tegen GMOs, de voortzetting van de internationale gemeenschap van het Protocol van Kyoto in 2001 ondanks de terugtrekking van Verenigde Staten, de weigering door de volkeren van Europa om aan de invasie van Irak in 2003 deel te nemen, en de algemene erkenning van de urgentie van klimaat-verandering uitdaging is tekens die de wind van de toekomst is begonnen te blazen. Ondanks de schaal van de uitdagingen die op ons wachten, komen de oplossingen te voorschijn en -- geconfronteerd met de sinistere vooruitzichten bevorderen oligarchs -- de wens om de wereld te vernieuwen is reborn.
alternet.org
22 november, 2008
كيف الأغنياء يكون يدمّرون الأرض
Automatically translated into Arabic thanks to WorldLingo
ب [هرف] [كمبف], [شلسا] خضراء ينشر
هناك طارئ. في بعض من عقد سيضطرّ نحن غيّرت مسلك, غير أنّ هناك [ا فو] عوائق كبريات يسدّ الطريق.
أعدت التالي من الكتاب جديدة كيف الأغنياء يكون يدمّرون الأرض ب [هرف] [كمبف] وينشر ب [شلسا] [غرين].
هناك طارئ. في بعض من عقد سيضطرّ نحن غيّرت مسلك -- يفترض الانهيار من الولايات المتّحدة الأمريكيّة لا يفرض اقتصاد أو الانفجار [ث ميدّل ست] تغير من خلال حالة فوضى. أن يجابه الطارئ, نحن ينبغي فهمت الهدف: أن يحقّق مجتمعة صاحية; أن يخطّط خارجا الطريق هناك; أن ينجز هذا تحويل بإنصاف, بأولى يجعل أنّ مع ال أكثر حمولة الحمل [ويثين ند بتوين] مجتمعات; أن عزا يأخذ شهيق من قيم جماعيّة إلى هنا في فرنسا بأمتنا شعار: "حرية, علم بيئة, أخويّة. "
ماذا يكون العوائق رئيسيّة أنّ قالب الطريق?
أولى من كلّ, يستلم حكمة -- أضرار حقّا -- هكذا يحمّل أنّ يوجّه هم عمل جماعيّة دون أيّ شخص حقّا يفكّر حول هم. ال أكثر قوّيّة من هذا [بركنسيفد يدا] الإعتقاد في حالة نموّ ك ال [منس] وحيد من يحلّ مشاكل اجتماعيّة. أنّ دافعت موقعة [بوورفولّي] [إفن س] هو يكون ناقضت بالحقائق. ودافعت هو دائما ب يضع علم بيئة على حدة لأنّ الطائفة يهودية قديمة يعرفون أنّ حالة نموّ يعجز من يستجيب إلى الإصدار بيئيّة.
يعلن الثانية من هذا أفكار, أقلّ وقحة رغم أنّ جدّا بشكل واسع ينشر, أنّ تقدم تكنولوجيّة سيحلّ [إنفيرونمنتل بروبلم]. استولدت هذا فكرة لأنّ هو يسمح الناس أن يأمل نحن سنكون يمكن أن يتفادى أيّ تغيرات جدّيّة في نا جماعيّة تصرفات شكور إلى تقدم تكنولوجيّة. يعزّز التطوير من تكنولوجيا, أو بالأحرى من قنوات مؤكّدة فنّيّة إلى الضرر من أخرى, النظامة ويعزّز أرباح صلبة.
القطعة ثالثة من يستلم حكمة الحتمية البطالة. اقترنت هذا فكرة بدقّة إلى الاثنان أفكار سابقة. قد أصبح بطالة يعطي, كثيرا يصنع برأسماليّة أن يؤكّد الحالة طوع من العامة وخصوصا من المستوى منخفض العاملات. من موقعة معاكسة, الإنتقال من الحكم أقلّيّة ثروة لغرض [بوبليك سرفيس], نظامة الفرض ضريبة أنّ وزن أكثر بثقل على تلوث وعلى رأس مال من على وظيفة, [أغريكلتثرل بوليسي] قابل للمحافظة في البلاد من الجنوب, وبحث داخل فعالية طاقية مصادر ضخمة وظيفة.
يصحب رابعة عادة أوروبا و [نورث مريك] في جماعة الحظ. غير أنّ قد انشعب ممراتهم. أوروبا بعد [ستندرد-برر] لمثاليّة من [أونيفرسليسم], الشرعية [أف وهيش] يعرض هو بقدرته أن يوحّد -- على الرغم من مشاكل -- مختلفة دول جدّا وثقافات. [إنرج كنسومبأيشن], قيم ثقافيّة -- مثلا, الأهمية حرجة طعام -- الرفض من العقوبة الإعدام وتعذيب, أقلّ تباين واضحة والصيانة من مثاليّة من عدل اجتماعيّة, إحترام لقانون دوليّة, ودعم لكيوتو بروتوكول على مناخ بعض من ال كثير سمات أنّ يميّز أوروبا من الولايات المتّحدة الأمريكيّة.
أوروبا ينبغي كنت فصلت من البدينة قوة وحالة سحب [كلوسر تو] الجنوب, ما لم الولايات المتّحدة الأمريكيّة أعراض هو يستطيع حقّا غيّرت.
الحكم أقلّيّة استطاع كنت قسمت
بعد ذلك هناك القوات في عمل.
الأولى, [أف كورس], القوة من النظامة بنفسي. الإخفاقات أنّ سيقع لن في بنفسي [ب] كاف أن يفكّ النظامة, بما أنّ, بما أنّ نحن قد رأينا, هم استطاع قدّمت الذريعة أن يروّج نظامة استبداديّة يعرى من أيّ عرض الديموقراطيّة.
قد أفاق الحركة اجتماعيّة, مهما, ويمكن استمرّت أن يكسب قوة. غير أنّ لن [ب] هو فحسب يمكن أن يحمل اليوم بوجه الإرتفاع القمع: هو سيكون ضروريّة ل ال [ميدّل كلسّ] وجزء من الحكم أقلّيّة -- أيّ ليس متآلفة -- أن بوضوح أخذت جوانب لحريات عامّة والعاديّة جيّدة. يمثّل ال [مسّ مديوم] تحدي مركزية. اليوم يساند هم رأسماليّة بسبب هم خاصّة [إكنوميك ستثأيشن]. هم يعتمدون, ل ال [موش برت], على يعلن. أنّ يجعل هو يصعب ل هم أن يترافع لتخفيض في إستهلاك.
قد دخل [أن توب وف] أنّ, التطوير من أوراق حرّة أنّ يعتمد مفردا على يعلن زيادات بعيد الضغطة على على نحو واسع يوزّع جرائد بمقابل, كثير [أف وهيش] الإصطبل من مجموعة كبيرة صناعيّة. هو ليس مؤكّدة أنّ المعلومة إمكانيات يولد بالإنترنت, رغم أنّ ضخمة -- ول [أس لونغ س] يبقى هذا مفتوحة -- كنت كافية أن يوازن الوزن من ال [مسّ مديوم] سوفت هو كلّيّة يصبح الصوة من الحكم أقلّيّة.
ومع ذلك, لا أسرت كلّ صحفيات تماما بعد, وهم استطاع كنت غلفنت حول المثاليّة من حرية.
الثالثة, قوة متذبذبة اليسار. بما أنّ عنصره [سسل-دموكرتيك] أصبح [سنتر وف غرفيتي] ه, قد عن تخلّى هو أيّ طموح من يغيّر العالم. قد قاد الحلّ وسط مع [فري-مركت] تحررية اليسار أن هكذا تماما تبنّيت القيم من [فري-مركت] تحررية أنّ هو [نو لونجر] يجسر -- ماعدا في ال أكثر يحتاط عبارات -- أن يستنكر تباين اجتماعيّة. [أن توب وف] أنّ, يعرض اليسار تقريبا [كرتوونيش] رفض أن حقّا استغرقتبنفسي في إصدارات بيتيّة.
يصدق الأثر يسرى يخلّل في الفكرة التقدم بما أنّ هو كان تصوّرت في القرن تاسع عشر, بعد أنّ علم أنتجت ال نفسه طريق هو كان في الوقت [ألبرت] أينشتاين, و [إينتونس] الانشودة النموّ اقتصاديّ دون الأثر خفيفة من حرجة يفكّر. فضلا عن ذلك, "رأسماليّة اجتماعيّة" [رثر ثن] "ديموقراطيّة اجتماعيّة" دون شكّ الأكثر عبارة ملائمة.
ومع ذلك, يستطيع التحديات من القرن حادي و العشرون كنت خاطبت بالتيارات التقليد غير الواحدة أنّ عيّن تباين كدافعه أوّليّة لثورة?
هذا ثغرة في القلب من حياة سياسيّة. سيكون اليسار [ربورن] ب يوحّد الأسباب من تباين والبيئة -- أو, غيرصالح, سيختفي هو في الاضطراب عامّة أنّ سيكتسح هو وكلّ شيء وإلّا بعيدا. تركتنا [أند ت], كنت متفائلة. متفائلة, لأنّ هناك يكون في أيّ وقت أكثر من نا الذي يفهم -- بخلاف [ألّ ث] متحفّظ -- الجديد تاريخيّة من الحالة: نحن نعيش خارجا جديدة, [نفر-سن-بفور] طور من الإنسانيّة أنواع تاريخ, العزم عندما, يتلقّى يغزو الأرض ويبلغ حدوده, إنسانية ينبغي أعدت علاقته إلى طبيعة, إلى فراغ, إلى مصيره.
نحن متفائلة [تو ث إكستنت ثت] حالة وعي من الأهمية من الأوتاد حاليّة يصبح سائدة, [تو ث إكستنت ثت] الكحول من حرية ومن تضامن يكون أثرت. منذ سياتل والإحتجاجات ضدّ العالم تجارة تنظيم في 1999, قد بدأ الرقاص أن يترجّح في الأخرى اتّجاه, نحو اهتمام جماعيّة حول الإختبار للمستقبل, يبحث تعاون [رثر ثن] منافسة.
[كليمت-شنج] ال نوعا ما ناجحة, رغم أنّ بعد ناقصة, معركة في أوروبا ضدّ [غموس], الالمجتمع الدولي استمراريّ من كيوتو بروتوكول في 2001 على الرغم من الولايات المتّحدة الأمريكيّة إنسحاب, الرفض ب ال [بيوبلس وف يوروب] أن يساهم في الغزوة العراق في 2003, والتمييز عامّة من الإلحاح من تحدي إشارات أنّ الريح من المستقبل قد بدأ أن يفجّر. على الرغم من المقياس من التحديات أنّ يترقّبنا, [إمرجنغ] حلول و -- يواجه مع التوقعات شرّيرة يروّج ال [أليغرشس] -- يكون الرغبة أن يعيد العالم [ربورن].
alternet.org
نوفمبر - تشرين الثّاني 22, 2008
|
|
| November 22, 2008 | 11:42 AM |
Tags:
emergency, economy, chaos, objective, sober, society, societies, equitably, burden, france, liberty, ecology, fraternity, obstacles, wisdom, prejudices, social, problems, contradicted, zealots, environmental, technological, technology, profits, unemployment, capitalism, oligarchy, wealth, taxation, docility, populace, pollution, capital, employment, agricultural, energy, efficiency, europe, america, community, fortune, ideal, universalism, unite, cultures, consumption, cultural, values, food, inequality, ideal, justice, respect, international, law, kyoto, protocol, climate, traits, divided, authoritarian, democracy, repression, monolithic, public, freedoms, common, good, advertising, newspapers, internet, freedom, world, free, market, liberalism, cartoonish, left, science, albert, einstein, apposite, revolt, hiatus, optimistic, conservatives, historical, novelty, history, earth, humanity, nature, space, destiny, relationship, awareness, spirit, solidarity, seattle, 1999, pendulum, future, cooperation, competition, successful, gmo, iraq, 2003, sinister, prospects, oligarchs, reborn
You must be logged in to add tags.
|
 |
Comments
|
 |
Almost lots of...
Almost lots of people here on earth are not rich that's why having financial option is the best way on how to fight poverty. Payday loans are one of the many tools that we have at our disposal to maintain our financial freedom if we enter into a period of crisis suddenly. Other people around the world are not so fortunate. The people in the African nation of Somalia don't have much financial freedom, or any real freedom at all to speak of – their country has been in turmoil and engulfed in a near constant civil war for the last 15 years or so. There isn't much social mobility to be had – unless you're a gun runner or a war lord. However, some people have decided to participate in a kind of business venture that is certainly one of the oldest, but surest ways to turn a profit in extremely hard times – they’ve become pirates. Yes, that's right – I said it: pirates. Now many of us, when we think of pirates conjure images of Johnny Depp and certain amusement park rides, but the reality is pretty far removed from that image. These pirates are high tech – carrying automatic weapons, grenade launchers and GPS equipment. This fall, Somali pirates captured two large merchant vessels, one, carrying military equipment and the other a large oil tanker, and holding cargo and crews for ransom. The navies of concerned nations have been sent into the region in an effort to curtail their activities. If you are in a financial shortage, remember that you have options – you can get a payday loan to help you through a short rough patch – please, do not turn to piracy. Click here to read more on payday loans.
|
 |
|
|
Latest Posts
Monthly Archive
Change Language
Tags Archive
america american bahamas bahamians bush caribbean crime cuba development economic enfusion engagement global health ict4d individualeconomy international investment networkbuiding obama organisationalchange people personaldevelopment political president socialentrepreneurship trade war world
Links
692795 views
|
 |